mammaapappabarn

Idag, exakt idag är de 6 månader sen vi gifte oss.
Vid den här tiden för 6 månader låg vi och sov i vår säng.
Vart ingen direkt romantisk bröllopsnatt, vi båda somnade direkt när vi nuddade kudden..
Men sånt är livet när man har vart ihop i över 5 år.

Tänkte ta och skriva lite om oss.

Jag och johannes träffades när vi var 13 respektive 16 år.
Ingen av oss kommer direkt ihåg när vi träffads första gången, men den gången vi kommer ihåg som våran första var när vi var ute i kärsta skogen. Där vi spenderade våra helger. Oftas var jag den som var den fullast, den som alltid skulle vara värst. Vilket jag ofta fick betala för, då jag var vidrig mot alla. men sen så fanns J som alltid hjälpte mig, som alltid lyssnade. Då var vi bara kompisar men vi båda tyckte om varandra väldigt mycket.
Året där efter hade jag mognat till lite mer och spenderade kvällar och helger i Irsta mesta dels på Gården.
Där en höstkväll gav vi varandra intrycket av att vi gillar varandra vilket övergick till en massa sms och sedan sa de bara klick. Sen dess har vi hållt ihop i vårt och torrt. Vi har haft våra motgånger men vi har alltid stannat kvar hos varandra och hjälpt varandra ur våra problem.  Har alltid varit barnkär och när vi fick reda på att vi skulle få barn så var de en självklar het att behålla. Vilket jag aldrig ångrar. När jag vart med Ottilia så var vi redo, vi kände varandra ut och in och vårat förållande hade kommit till de läget då man behöver något att dela sin kärlek med, något som betyder mer än något annat på jorden, något som man beskyddar med sitt liv och älskar med hela sitt hjärta något som är en del av sig själv. De är så himla svårt att förklara känslorna men ni som har barn vet vad jag pratar om.

Ja nu står vi i ett läge då allt förändras, Ottilia ska börja på dagis och de är dax att komma ut i arbetsmarknaden.
De blir en helt annan vardag, en vardag utan varandra, Ursch hur kommer man klara sig ifrån sitt barn? En massa timmar om dagen... Känner mig inte riktigt redo fast att tiden är inne, tror aldrig man blir redo...

Tänkte att jag ska berätta lite för er om våran dag idag,
 Vi åkte in till stan, hittade presenter till Kusinen och jag fick Johannes att köpa shortsen :)
fick ett trevligt Sms av Nadia, dem var sugna på att komma över till oss.
Självklart så fick dem de.
Vi grillade och pratade, åt äppelkaka och barnen lekte.
Ottilia var väldigt förtjust i Tuwa och ville gärna kramas och bitas lite.
Sötungar.
Vart en väldigt trevlig fredagskväll, Kameran var självklart med så bilder ska ni få!!
De blir väl trevligt Rickard?  Rickard är en trogen läsare som håller min statistik uppe!!
HAhha.

Något väldigt trevligt hände mig idag, om de är sant de som står på pappret så är jag överlycklig.
Tänker inte avslöja något än utan ni får veta på Måndag för då får jag själv veta om de är sant eller om de är något som har blivit fel!! Hoppas Hoppas...